Nu
ska det erkännas att det har slarvats en aning med uppdaterandet.
Beklagar detta. För alla som tycker att denna blogg mest består av en
massa text och lite bilder kommer denna gång att förnöjt kunna titta sig
igenom 80 bilder och nästan ingen text. Grattis :)
Den
24 oktober anlände min mycket efterlängtade familj. Innan dess var det
hårt jobb för att få klart två rum för herrskapet att husera i.
Papegojrummets sänggavel blev klar innan vi satte igång med de två rummen i Poolhuset.
Mycket nöjda med resultatet av gavlarna, nu återstod bara lite möblering.
Innan
vi fick fara och hämta upp familjen så hade vi några härliga veckor av
totalt uppgrävd tomt. Killarna som gjorde om hela vårt avloppssystem var
verkligen beundransvärda. Vartenda spadtag är grävt för hand.
DJUPT ner grävdes det som ni ser på den lilla röda kepsen som sticker upp.
När hålen väl var grävda kom själva cylindrarna.
Medan
det grävdes i trädgården var även Nakazima som vanligt igång. Det
absolut finaste med vår elektriker är att han är en hejjare på att vara
barnvakt samtidigt, till Chloes stora glädje.
Hela
huset har också (rutinmässigt) sanerats från diverse skadedjur som kan
tänkas vilja flytta in. Allt från äckliga och störande kryp till sådana som faktiskt kan knapra i sig
hela huset (termiter).
Till
Rio for vi sedan för att hämta upp familjen. Vi hade för första gången
turen att bli uppgraderade på hotellet. En svit med magnifik utsikt över
Copacabana. Till och med Chloe njöt av att äta frukost här.
Mina två sockertoppar. Den ena piggare än den andra.
Med familjen i släptåg bar det av upp till Jesus på Corcovado.
...och sedan lunch på favvorestaurangen ViaSete...
Väl på plats i huset började vi morgnarna med en stadig frukost och vi fick träna på att laga frukost åt fler än två.
Strandliv
Emme gör sin tolkning av Jesusstatyn.
Plötsligt så var den sedan här. Den stora dagen. Pappa Oves 70-årsdag. Hurra!
Vi började med frukost på Golden Bread.
För att sedan bege oss ut på offroadäventyr för att komma fram till en helt fanastisk strand.
Den stiliga 70-åringen njöt lite extra när han fann en grotta som bjöd på skugga för honom och och det minsta barnbarnet.
Bad och medhavd lunch på stranden fick dagen att gå ganska fort.
På kvällen bar det av till härliga hotellet Insolito för en riktigt bra middag.
Pappas flickor!
En mycket nöjd och glad 70-åring.
Dagarna flöt sedan vidare med...
- En kväll på äventyrsparken,
-En härlig och vansinnigt god eftermiddag hos Tati som hade lagat ihop massor av gott,
Chloe gick plötsligt från att hata vatten till att älska det när hon såg sina kusiner leka i vattnet,
- Kusinmys,
- Syskonbarnsmys,
- Solnedgångs- och sköldpaddespaning,
- Morbrorsmys
- Mostermys
-
Svenskmiddag för våra brassevänner. Skagenröra, "kantarelltoast", Biff Rydberg, köttbullar, lingonsylt, brunsås och potatismos samt
smuläppelpaj med vaniljsås. Mycket uppskattat!
- Sedvanligt eftermatenbad i handfatet,
Efter
två härliga veckor med familjen Österwall vinkade vi adjö och for iväg
på golfsemester till Porto Seguro längre norrut i Brasilien. Stor eloge
för Chloe-Loe under flygresa dit, dessvärre bjöd hon på en ny sida på
resan hem.
Det
regnade något kopiöst när vi kom och nästan hela första dagen, men på
eftermiddagen blev det uppehåll och vi for då den långa och aningen
galna vägen till golfbanan. Från den asfalterade "stora" vägen var det
en mils körning i max 15 kilometer i timmen på en jordväg som bestod mer
av hål än plan mark fram till Brasiliens bästa golfbana. Det kan verka
lite underligt, men till denna golfbana tar man sig med helikopter, inte
bil. Körningen gjorde så att Chloe sov gott i studsandet, vi aningen
illamående och bilens dämpare mycket besvikna på oss, men det var det
värt. Det var en fullkomligt magnifik golfbana:
En mycket go och glad Chloe följde såklart spelet och kom med glada tillrop.
Förutom golf blev det mycket god mat och vi hann med både poolhäng och
allmän välbehövlig vila. (Obs! Mannen på bilden är Felix Brodén inte
Peppe Brodén trots vissa slående likheter bröderna emellan). 
När vi lämnade Búzios för Porto Seguro såg tomten ut såhär:
När vi sedan återvände hade Francis sett till att det såg ut såhär: 
Vi
har nu välkomnat våra nya efterlängtade gäster Filip och Fredrika och
dansar i sinnet soldansen och hoppas att regnet upphör (trots att det är
grymt för vår nya gräsmatta). Nästa uppdatering ska jag dela med mig av
äventyren med våra gäster som redan är här samt Daniel som kommer om nån vecka. Hurra! Ta hand om er kära vänner!
